måndag 22 oktober 2012

1941 i Litauen


Shiva har läst en bok som startar 1941 i Litauen och för oss till fångläger i Sibirien. 

Strimmor av hopp av Ruta Sepety
Boken handlar om femtonåriga Lina. Hon och hennes familj blir deporterade till det kalla Sibirien. En kväll knackar det på deras dörr. De öppnar och där står Sovjets hemliga polis, som kallas NKVD. Lina, hennes bror och hennes mamma skiljs från deras pappa. Pappan blir skickad till ett annat läger. Lina, sonen och mamman jobbar hårt som slavar i Sibirien. De bor i små fallfärdiga stugor, medan NKVD bor i lyxiga hus med värme. 
På vägen till Sibirien träffar Lina en pojke vid namn Andrius Arvydas. Han skickas till samma läger som Lina. Andrius och hans mamma får mer mat och bättre kläder, eftersom Andrius mamma säljer sig till NKVD. 
Det är strängt förbjudet att stjäla, skicka brev osv. Lina skriver brev i smyg till sin far. Det finns en by någon mil från lägret. Hennes far får inte breven, utan han dör i det lägret han skickades till. 
Lina, hennes mor och bror blir skickade till norra Ryssland, där det är ännu kallare än vad det är i Sibirien. Där fick de bygga sitt eget hus. Lina, och hennes familj hamnar i samma grupp som några andra litauer. De hjälps åt att bygga en stuga av lera, pinnar och andra saker de hittar i naturen. Med hjälp av en plåtbit bygger de en spis. 
Lina brukar stjäla ved från NKVD, och ibland värmer de tegelstenar. Tillslut dör Linas mamma. Lina och hennes lillebror får klara sig på egen hand. När kriget tog slut, gifte Lina sig med Andrius. 

Citat:
"Skor, Jonas, extra strumpor, och en rock!" hörde jag mamma ropa ute i hallen. Jag tog ner vårt familjefoto från hyllan och lade det med guldramen vänd uppåt i den tomma resväskan. Ansiktena tittade på mig, glada, ovetande. Fotot hade tagits under påsken två år tidigare, när mormor fortfarande levde. Om vi verkligen skulle hamna i fängelse ville jag ha henne med mig. Men inte kunde vi hamna i fängelse? Vi hade inte gjort något olagligt. Det slamrade och dunkade i hela huset. "Lina." Mamma kom inrusande till mig med famnen full. "Skynda dig!" Hon öppnade min garderob, drog ut lådorna i min byrå, slängde ursinnigt saker omkring sig, packade ner saker i min väska.

Skrivet av Shiva 6G. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar